Glutaminsyra och salter av glutaminsyra (som kallas glutamater) används som livsmedelstillsatser (E 620-625) för att förstärka smaker. I dag är tillsatserna godkända att använda i många olika kategorier av mat som vi äter mycket av. Man hittar dem i exempelvis såser och buljonger, kryddor, bakverk, kött och köttprodukter.
Glutaminsyra finns även naturligt i proteiner i kött, i nästan alla grönsaker samt i vete och soja. I den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten Efsas riskvärdering från förra året tas hänsyn till både det vi får i oss naturligt med maten och det vi får i oss med tillsatser.

– Efsas slutsats är att många får i sig för mycket glutaminsyra och glutamat och att användningen bör begränsas, säger Nils-Gunnar Ilbäck, toxikolog vid Livsmedelsverket.

Begränsning skyddar
Livsmedelsverket deltar i de förhandlingar som nu förs i EU-kommissionen om hur användningen ska kunna begränsas. Det kan handla om att minska mängden glutaminsyra och glutamat i vissa kategorier av mat, men även om att förbjuda dem helt i andra.

– Syftet med begränsningarna är att skydda de känsligaste grupperna, exempelvis barn. Men i likhet med många andra ämnen i maten så påverkas inte hälsan av den mängd glutaminsyra och glutamat man får i sig vid normal konsumtion, säger Nils-Gunnar Ilbäck.

Hur mycket glutamat finns det i maten?
När mat innehåller tillsatsen glutaminsyra och glutamat ska det anges i förteckningen över ingredienser. Men det finns många livsmedel, till exempel jästextrakt, som innehåller höga halter av glutaminsyra naturligt. Eftersom jästextrakt inte är en tillsats behöver det inte framgå i ingrediensförteckningen att det innehåller glutaminsyra och glutamat.
– Det gör det jättesvårt för konsumenter att själva välja bort ämnet. Därför behöver vi begränsningar i hur tillsatserna glutaminsyra och glutamat får användas, säger Nils-Gunnar Ilbäck i ett pressmeddelande från Livsmedelsverket.