0 0
Read Time:2 Minute, 40 Second

NATUR / VÅRTECKEN —

(SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET • SLU)

 

I helgen var det vårdagjämning. Efter en lång och rejäl vinter kommer förstås våren, men när den når olika delar av landet kan vi inte veta i förväg. I Vårkollen är frågan hur långt våren har hunnit när vi kommer fram till Valborgshelgen. Och svaret på den frågan kan alla bidra till.

 

Olika vårtecken tar också olika lång tid på sig innan de syns, så även de sydligaste delarna av landet kan uppleva nya vårtecken i Valborg, eller t.o.m. långt senare. I Vårkollen vill därför Svenska Botaniska Föreningen veta hur långt olika vårtecken har kommit i alla delar av vårt land.

Klimatförändringar påverkar vårens ankomst, men variationen år från år är stor och det kan därför vara svårt att upptäcka detta. Under de senaste åren har vårtecknen kommit 1–2 veckor tidigare än för hundra år sedan, men fortfarande händer det att våren ändå kommer senare än vad vi nu har vant oss vid. Olika arter och olika delar av landet påverkas dessutom olika.

Medborgarforskning

Vem som helst kan agera medborgarforskare genom att gå ut under valborgshelgen (30 april–1 maj) och kolla upp och rapportera en handfull vårtecken till www.vårkollen.se, så att Svenska Botaniska Föreningen i samarbete med forskare också får koll på hur det ser ut i år.

I Vårkollen, som är ett så kallat medborgarforskningsprojekt där frivilliga och professionella forskare samarbetar, ställs frågan hur långt vårtecknen har hunnit vid Valborg och alla kan hjälpa till att besvara den. Med de 8 000–10 000 observationer av vitsippornas, tussilagons, sälgens och häggens blomning samt björkarnas lövsprickning som har skickats in varje år från hela landet under de senaste sju åren, har Vårkollen kunnat visa att dessa vårtecken numera ofta hinner 70–80 mil längre norrut än vad som var normalt för 100 år sedan.

 

– Vi ser att det finns ett stort intresse bland allmänheten för att spana efter vårtecken, på bland annat sociala medier. Vi vill visa att detta också kan komma till nytta för vetenskapen, om dessa observationer också rapporteras in till oss, säger Mora Aronsson, ordförande i Svenska Botaniska Föreningen.

Klimatförändringen har tydligt påverkat både vårens ankomst och växtsäsongen som helhet. Genom att dokumentera när vårtecknen kommer år från år kan forskning och miljöövervakning se hur olika växter påverkas i olika delar av landet.

– De observationer som görs i Vårkollen i år kan vi jämföra med de observationer som gjordes över hela landet för över hundra år sedan och kan på så sätt få ett mått på om årets vår är tidig eller sen, säger Ola Langvallfrån Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) som är samordnare för Svenska fenologinätverket.


Vårkollen är en del av en större miljöövervakning som kallas Naturens kalender, där frivilliga bidrar till att dokumentera växternas anpassning till årstiderna, från första vårtecken till sista hösttecken. Eftersom växtsäsongens längd och olika arters aktivitetsperioder är grundläggande egenskaper i naturen, är det många som påverkas när naturens kalender ändras som en effekt av klimatförändringen. Skogsbrukare, jordbrukare, biodlare och pollenallergiker är exempel på dem som är direkt beroende av samspelet i naturen och som därmed behöver kunskap om hur detta förändras.

 

Extern skribent: Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) • 2021-03-19

Happy
Happy
0 %
Sad
Sad
0 %
Excited
Excited
0 %
Sleepy
Sleepy
0 %
Angry
Angry
0 %
Surprise
Surprise
0 %

Average Rating

5 Star
0%
4 Star
0%
3 Star
0%
2 Star
0%
1 Star
0%

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.