SÄKERHET / TRYGGHET / IF SKADEFÖRSÄKRING —

 

Vackra vinterdagar vill många ut på istäckta sjöar för att promenera, åka skridskor, skidor eller köra skoter. Men isen kan vara förrädisk och ändra sig från timme till timme och meter till meter. Man måste vara förberedd på risken att isen plötsligt brister. Då gäller det att veta hur man ska göra.

Enligt Issäkerhetsrådet är det viktigt att känna till isens typiskt svaga ställen som sund, över grund, inlopp, utlopp etcetera. Ta reda på vad som gäller för just ditt vatten. Var finns inloppen och utloppen? Var är det strömt? Det är också viktigt med sällskap på isen. Att själv ta sig upp ur en isvak kan vara mycket svårt. Någon form av flythjälp är också viktigt.

– Isen bör vara minst 10 centimeter tjock innan du ger dig ut på den. Gå aldrig ut på isen om du inte är säker på att den håller. Pröva alltid isen med ispiken innan du går ut. Det är svårt att ta sig upp om du går igenom långt ut på tunn is, säger Josefin Hamilton, ansvarig för skadeförebyggande verksamhet på If.

Ju högre fart du färdas i desto längre ut hinner du komma på tunn is innan den brister.

– Använd ispik för att testa att isen håller så fort du ser en misstänkt förändring. Kan du slå två hårda slag med piken på samma ställe utan att det går hål är isen stark. Om vatten tränger upp på isen där du slagit hål är det en tydlig varningssignal att isen är svag, tillägger hon.

Ge dig aldrig ut ensam på isen

– Alla i sällskapet ska vara utrustade med räddningslina som lätt går att komma åt. Ett tips är att läsa israpporterna som många kommuner, scout- och idrottsföreningar lägger ut på webben, säger Josefin Hamilton.

Barn på isen

Att gå ut på isen är lockande för både stora och små.

– Barn ska alltid ha sällskap av minst en vuxen person och använda flytutrustning på isen. Låt även barnen övaOm barnen får öva med isdubbar och räddningslina innan ni ger er ut på isen behärskar de greppen bättre och känner sig tryggare om en allvarlig situation skulle uppstå, säger Josefin Hamilton.

Att ta sig upp ur en vak

– Om någon i sällskapet går igenom isen är det viktigt att personen vänder sig mot det ställe där denne ramlade i och tar sig fram till fast kant. Det var där isen senast höll. Ha alltid något mellan dig och den nödställde, ”den förlängda armen”. Ta aldrig för givet att du och ditt sällskap klarar räddningen själva – ring 112 om det finns möjlighet, säger Josefin Hamilton.

På Issäkerhet.se kan du läsa mer om hur du tar dig upp ur en vak.

– Om olyckan skulle vara framme finns det några saker att tänka på. Börja med att djupandas och ta kontroll över situationen. En stilla och lugn kropp behåller värmen längre. Vänd dig mot det håll du kom ifrån och arbeta sedan explosivt. Det vill säga hugg tag med isdubbarna nära kroppen och dra dig upp samtidigt som du kraftsamlar och sparkar allt du kan med benen. Detta för att du ska komma upp på första försöket och inte glida tillbaka ner i vaken. Du behöver komma upp så snabbt som möjligt då du snabbt kyls ner i det iskalla vattnet och därmed tappar kraft, säger Josefin Hamilton.

 

 

Det här behöver du ha med dig ut på isen:

  • Isdubbar (fästa högt upp under hakan så att de är lätta att nå om de behövs)
  • Ispik
  • Räddningslina
  • Flytväst med grenband eller rätt packad ryggsäck. Rätt packad innebär normal packning med ombyte i vattentäta plastpåsar. Ryggsäcken ska fästas stadigt mot kroppen med höftbälte, bröstrem och grenband. Om ryggsäcken saknar grenband finns det att köpa separat.
  • Termos med  varm dryck och matsäck. Vätskebrist uppstår lätt vid ansträngning i kyla och ger snabbt nedsatt prestationsförmåga.
  • Mobiltelefon som förvaras i särskild vattentätt mobilfodral.
  • Första hjälpen-kit
  • Visselpipa
  • Mer om utrustning på issäkerhet.se


Barn på isen:

  • Barn som inte kan simma ska ha en räddningsväst på sig, den har krage och kraftiga flytkroppar på framsidan. Västen vänder en medvetslös person till ryggläge, för att ansiktet ska kommer ovanför vattenytan.
  • Barn som kan simma och har vattenvana ska ha ryggsäck, som även fungerar som flythjälp. Packa ryggsäcken med lätta plagg i plastpåsar.

 

Varje år dör i genomsnitt ungefär 10 personer i Sverige av att gå igenom is, visar siffror från Svenska Livräddningssällskapet. Många olyckor har skett under mildväderperioder då isen försvagats av värmen och kan vara extra svårbedömd. På våren händer också en del olyckor då solen värmt upp isen på djupet så även den tjockaste is kan bli farlig. Efter en kall natt kan isen kännas stabil på morgonen men omvandlas till sorbet fram på eftermiddagen. Undvik isar på våren.

– I år är det extra lurigt menar Jan Insulander, projektledare på Issäkerhetsrådet. Det är många som har upptäckt friluftslivet då vi just nu umgås utomhus i mycket större utsträckning än vad många av oss brukar göra. Det gör gott för kropp och själ men leder också till fler ovana människor på våra isar. 

I Mellansverige har det fallit mycket snö på tunna isar, fortsätter Jan Insulander. Snön blir som ett isolerande täcke och hindrar isen från att växa. Dessutom blir isen extra svårbedömd. Det går ju inte att se vad som finns under snön och snön dämpar ljud från isen. Man hör inte om det knakar. Sammanfattningsvis så krävs extra försiktighet på snötäckta isar.

Extern skribent: If Skadeförsäkring

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.