ZOONOSER / SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET (SLU) —

När gnagare söker skydd i hus och uthus riskerar vi människor att smittas av sjukdomar som djuren bär på. För att få mer kunskap om gnagarnas inomhusvistelser och spridningsrisken för gnagarburna sjukdomar efterlyser nu forskare vid SLU allmänhetens hjälp med att rapportera in fynd i appen Mus i hus.

Gnagare är viktiga värdar för djurspridda sjukdomar, så kallade zoonoser. För att en sådan sjukdom ska bryta ut krävs i många fall nära kontakt mellan djur och människor, vilket kan inträffa när smågnagare kommer in i våra hus och uthus. I nuläget vet forskningen väldigt lite om vilka miljöförhållanden som driver smågnagare som sorkar och möss inomhus. Detta är något som Frauke Ecke, docent vid Sveriges lantbruksuniversitet, och hennes kollegor vill ändra på.

– Vi har förhållandevis bra koll på smågnagarnas beståndsstorlek i naturliga miljöer, och framför allt skogsmiljöer, tack vare standardiserad övervakning. Däremot är kunskapen om när och varför viltlevande smågnagare söker sig till hus, stugor, garage, uthus och vedförråd mycket dålig, trots att det antagligen är där smittrisken är som störst, säger hon.

Rapporter viktiga för forskningen

Med hjälp av appen ”Mus i hus” uppmuntras nu allmänheten att rapportera in observationer av smågnagare som hittas i inomhusmiljöer. I appen registreras observationsplats, datum, rådande väder och typ av gnagare som har hittats eller setts; även näbbmöss som inte tillhör gruppen gnagare kan rapporteras. Det finns också möjlighet att ladda upp bilder för att få hjälp med artbestämningen. Appen finns på svenska och engelska med hela världen som observationsplats.

Studerar ekologin bakom gnagarburna sjukdomar

Frauke Eckes forskargrupp studerar ekologin bakom olika gnagarburna sjukdomar. Ett återkommande mönster i många sådana sjukdomar är kontakten mellan smågnagare och människor, som kan orsaka utbrott av exempelvis sorkfeber.


I år har
forskarna
sett att det är gott om smågnagare i mellersta och södra Sverige, medan det i norra Sverige är ont om sork. Redan nästa år kan det vara tvärtom. Dessa variationer i gnagarbestånden har betydelse för utbrott av gnagarburna sjukdomar.

– Med hjälp av allmänhetens egna observationer vill vi öka kunskapen om vilda gnagares ekologi, och ta reda på vilka som är de viktigaste faktorerna bakom utbrott av sjukdomar som sprids från gnagare till människor, säger Frauke Ecke.

Mer information

Gnagarburna sjukdomar

I Sverige finns flera allvarliga gnagarburna sjukdomar, såsom sorkfeber, borrelios, fästingburen hjärnhinneinflammation (TBE) och harpest (tularemi). Sjukdomarna sprids antingen direkt från gnagare till människor (t.ex. sorkfeber, harpest) och/eller indirekt med hjälp av vektorer såsom fästingar (t.ex. borrelios, harpest). Antalet människor som drabbas varierar stort mellan olika regioner i Sverige och mellan år.

Under år 2007 drabbades i Sverige mer än 2000 människor av sorkfeber och nästan 90 procent av personerna insjuknade i de fyra nordligaste länen. I fjol (2019), som sammanföll med låga sorktätheter, rapporterades det endast 155 sorkfeberfall i hela landet. Skogssorkar som bär på sorkfeberviruset sprider det via urin, saliv och avföring. När människor kommer i kontakt med detta, eller andas in damm som förorenats av viruset, kan smittan spridas.

Mus i hus
Appen ”Mus i hus” finns att ladda ner både till Android och iPhone. Mer info om appen hittar du genom att klicka på Mus i hus-applikationens logo nedan.

________________________________________________
Extern skribent: Sveriges lantbruksuniversitet | 2020-11-10

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.