HISTORIA | Hushållet grunden för Carl von Linnés vetenskapliga arbete

• NÄRA & KÄRA • AVHANDLING | Carl von Linné / Uppsala universitet (Uu)

>> Utan en hustru och ett väl fungerande hushåll hade Carl von Linné haft svårt att bli den framstående vetenskapsman han blev. Att behärska sociala koder, som hur man klär sig och bjuder på middagar, var helt avgörande för att kunna göra karriär på 1700-talet. Det framgår av en avhandling som läggs fram vid Uppsala universitet.

– Jag har kartlagt en central och sällan studerad förutsättning för Linnés vetenskapliga verksamhet. I hans omedelbara närhet finns familjen och husfolket. När han själv ska beskriva sin framgång omnämner han dem: kär hustru, vackra barn och bodde i ett ”palais”, säger Annika Windahl Pontén som skrivit avhandlingen.

Under 1700-talet fick vetenskapen, och därmed också dess utövare, en allt mer framträdande roll i samhället. Professorer hade en relativt hög status i ståndssamhället. Att visa vilken samhällsklass man tillhörde var viktigt. Carl von Linné (1707-1778) var därför i högsta grad delaktig i att skapa den offentliga bilden av sig själv. Han var noga med hur han avporträtterades, hur hans hushåll var uppbyggt och vilka föremål han omgav sig med.

Linnés karriär utspelade sig till stora delar i hans hemmiljö där det fanns en hustru, barn, pigor och drängar, blommiga kattuntäcken och gula stolar. I garderoben hängde sammetsrockar och på väggarna porträtt. Porslin med linneablommor beställdes från Kina – inte bara en, utan två gånger.

Hushållet var alltså en betydande del av ansiktet utåt för Carl von Linné och bildas när han och hans hustru Sara Elisabeth (född Moraea, red.)  1743 flyttade in den nyrenoverade professorsbostaden inne i Uppsala. Så småningom införskaffades även Hammarby utanför staden.
Paret fick sju barn av vilka fem levde till vuxen ålder. I hushållet ingick också flera pigor och drängar. Utöver det fanns studenter som bodde under kortare eller längre tider hos familjen.

Carl von Linné höll även föreläsningar, så kallade privata kollegier, i sitt hem. En strid ström av kollegor och förnäma gäster, till och med kungligheter kom och gick. Hemmet blev en förlängning av universitetet och utrustades och inreddes för att fylla alla önskvärda funktioner och samtidigt visa upp att här bodde en akademisk ståndsperson.

Allt det praktiska i hushållet var Sara Elisabets ansvar. Hon fördelade arbetet, såg till att allt var i ordning och att besökarna togs om hand på rätt sätt. Stora bjudningar var inget ovanligt. Att allt fungerade var en förutsättning för att Carl von Linné skulle kunna ägna sig åt sitt vetenskapliga arbete och nätverka med rätt personer.

I sin kartläggning över hur Linnés hushåll var ordnat har Annika Windahl Pontén gått igenom ett stort källmaterial däribland texter Linné själv skrivit, brevväxlingar, resedagböcker från Linnés landskapsresor, kvitton, bouppteckningar, mantalslistor och möbler, kläder och föremål som tillhört familjen Linné.

– Ett viktigt syfte med min avhandling har varit att sätta Linné i sitt samtida sammanhang. Det har gjorts många biografiska studier om honom där han ofta framställs som geni och före sin tid. Man ska varken överdriva eller underskatta honom. Det som är så fascinerande och intressant med Linné blir inte mindre intressant om man sätter honom i en 1700-talskontext, snarare tvärtom, säger Annika Windahl Pontén.

<<
____________________________________________
Artikelförfattare: Uppsala universitet | 2020-05-20

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.