• DJUR & NATUR • VÄRLDEN | Statistik / Snow Leopard Trust / Nordens Ark / Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)


Snöleopard fotad med viltkamera i Mongoliet.

>>
En vanlig metod för att inventera skygga arter såsom tiger, snöleopard och jaguar är att placera ut rörelseaktiverade kameror (viltkameror eller åtelkameror). Men metoden är inte så pålitlig som man tidigare har trott, visar forskare från SLU, Snow Leopard Trust och Nordens Ark i en studie som nyligen publicerades i Scientific Reports. I genomsnitt identifierades snöleoparden fel på vart åttonde fotografi, vilket ledde till en betydande överskattning av populationen. Detta innebär att en del arter kan vara ännu mer hotade än man tidigare har trott.

– Våra resultat visar att vi inte är så bra på att identifiera snöleoparder som vi trodde att vi var. Och att vi tenderar att överskatta antalet individer genom att vi misstar fotografier av samma katt för att vara två olika. I vårt experiment använde vi bara fotografier av bra kvalitet och snöleoparder med känd identitet. I det vilda får man många fotografier av mycket sämre kvalitet, vilket borde ge ännu fler fel. Detta antyder att det kan finnas färre snöleoparder än vad uppskattningarna antyder, säger Örjan Johansson, forskare på SLU och Snow Leopard Trust, som ledde studien.

Nu behövs fler experiment på andra arter som också inventeras med viltkameror för att se om inventerarna gör samma fel. Det skulle till exempel kunna hjälpa forskarna att utvärdera hur säkra de nuvarande uppskattningarna för tiger är.

Orsaken till att viltkameror används är att vissa arter, såsom snöleopard, jaguar och tiger, är mycket svåra att inventera med andra metoder. Identifieringen bygger på djurens fläckmönster. Mönstret är unikt för varje individ, precis som våra fingeravtryck. Ett grundläggande antagande är att alla individer identifieras rätt eftersom systematiska felbedömningar skulle påverka uppskattningen av populationerna allvarligt.

– Antagandet har aldrig testats tidigare. Det är överraskande med tanke på att många av de arter som inventeras med metoden är hotade och korrekta populationsuppskattningar är kritiska för att kunna bevara dem, säger Örjan Johansson.

Forskarna placerade ut kameror på sju djurparker i Europa (Högholmens djurgård och Ähtäri Zoo i Finland, Kolmårdens Djurpark, Nordens Ark och Orsa Björnpark i Sverige, samt Köln och Wuppertal Zoo i Tyskland) och fotograferade 16 snöleoparder. Därefter bad de åtta personer att identifiera individerna på bilderna. I genomsnitt felidentifierades 12,5 procent av bilderna. Att man slog ihop fotografier av olika snöleoparder till en och samma hände ganska sällan. Det var mycket vanligare att fotografier av samma snöleopard delades upp i två eller flera snöleoparder, vilket skapade ”nya” katter, så kallade spöken. Detta gjorde att populationsstorleken i följande beräkningar i snitt överskattades med 35 procent.

– Viltkameror är en viktig resurs för att kunna inventera många hotade arter såsom snöleopard, gepard och tiger, och därför är det kritiskt att vi kan lita på inventeringsresultaten. Det här är endast en studie, men resultaten är tydliga – vi gör många fler fel än vad vi trodde och felen verkar vara systematiska i att vi hela tiden överskattar antalet individer. Detta borde oroa oss alla. Enkelt uttryckt kan det mycket väl vara så att det finns färre av dessa ikoniska djur än vi trodde, säger Matthew Low, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet.

FAKTA
Så går inventeringen till
Kamerorna placeras ut i rutnät och fotograferar allt som passerar förbi, ofta under några månaders tid. Metoden används inte i Sverige i dagsläget, men den används för inventering av lodjur i andra delar av Europa. När kamerorna samlats in analyseras bilderna av tränade experter, vilka identifierar individerna baserat på deras fläckmönster. Fläckarna är unika för varje individ, precis som våra fingeravtryck. Eftersom det är osannolikt att alla individer fotograferas använder forskarna därefter statistiska beräkningar baserade på hur många djur man fotograferat och hur ofta de har fotograferats för att räkna ut hur stor populationen är.

<<
________________________________________________________
Artikelförfattare: Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) | 2020-04-15

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.