• DOKTORSAVHANDLING • AFRIKA | Ekonomi / Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Marknadsplats i byn Cutwini, Sydafrika. Den dag då pensioner och bidrag anländer till byn samlas människor längs vägen för att köpa och sälja mat och kycklingar, vilket innebär ett lyft för den lokala ekonomin.


>>
Många låg- och medelinkomstländer börjar bygga upp sociala trygghetssystem med kontantstöd i form av pensioner och barnbidrag. I Sydafrika har ett sådant statligt trygghetssystem minskat fattigdomen och förbättrat välbefinnandet i fattiga hushåll på landsbygden. Det visar Stefan Granlund i en ny doktorsavhandling från SLU.

Under det senaste årtiondet har det vuxit fram ett ökat intresse för möjligheten att bekämpa fattigdom med hjälp av statliga trygghetssystem såsom pensioner och barnbidrag.

Stefan Granlund har i sitt doktorsarbete vid SLU kartlagt hushållens ekonomi och levnadsförhållanden i två byar i Kapprovinsen i Sydafrika. För att visa hur barnbidrag har påverkat hushållens försörjning har han jämfört sina uppgifter med en liknande undersökning som gjordes i samma område 2002, innan systemet med barnbidrag hade nått dessa byar.

– Min forskning visar hur sociala trygghetssystem har förbättrat hushållens livsmedelssäkerhet och att de har används strategiskt. Hushållens investeringar i produktiva tillgångar såsom vattentankar har ökat, men människor använder också pengarna till inköp av utsäde och till betalning av skolskjutsar och kläder åt barnen, säger Stefan Granlund.


Vattentank som samlar in regnvatten från hustak. Avhandlingen visar hur människor som lever i fattigdom använder pengarna produktivt genom att till exempel köpa vattentankar, en tidsbesparande investering.


I arbetet gjordes även
intervjuer med kvinnor, som får barnbidrag i form en månadsutbetalning. Kvinnorna talade om större värdighet och välbefinnande, om en ökad känsla av självständighet och om ett större inflytande över beslutsfattandet i hushållet. Dessutom kände de sig mer erkända som medborgare med rättigheter.

– För kvinnorna betyder dessa kontantöverföringar mycket, eftersom det i många fall handlar om hushållets enda regelbundna inkomstkälla, säger Stefan Granlund.

I avhandlingen påpekar Stefan Granlund att den här typen av kontantöverföringar inte ska ses som en mirakelkur för att minska fattigdomen, och att det naturligtvis även behövs satsningar på utbildning, hälsovård etc. Han menar dock att kontantöverföringar i tider av massarbetslöshet inte bara kan hjälpa människor att överleva utan också förbättra deras försörjning.

– Jag hoppas att min avhandling kan hjälpa regeringar och biståndsorganisationer att se potentialen i kontantöverföringsprogram, inte bara deras materiella effekter utan också deras sociala och relationella effekter för mottagarna, avslutar Stefan Granlund.

<<
___________________________________________________
Artikelförfattare: Sveriges lantbruksuniversitet | 2020-03-16

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.